I mitt vykort står Kågeröd 7 maj, men detta händer i Khartoum Sudan 7 maj.
”Jag har väntat på att du skulle vakna” sa Tore då jag öppnade ögonen vid sju.
Hur skönt är det inte att vakna då någon legat och väntat på just det.
Denna dag skulle vi ut till gamla delen av Khartoum som från början byggdes av engelsmännen. Där finns en stor marknad, stor moske och ett stor myller av människor.
Vi åkte taxi en bra stund och klev till slut rakt in i folkmyllret och en god bastuvärme.
Idag har jag dock klätt mig bättre, smörjt in mig med solfaktor 30 och tryckt huvudet in i en solhatt. Färgerna är faschinerande. Husen kan vara i vilken kulör som helst bara den är nästan självlysande. Turkos, cerise, illande gul, grällande grön, men också vackert ockragul.
Ofärdiga hus står lite varstans. Uppgrävda diken, högar av jord, stenar, sand och armeringsjärn, men ingenstans ser jag någon arbeta. Byggkranarna står orörliga och i de halvfärdiga husen kan jag se spiralsängar lite här och där.
Huset bredvid detta hus är ett av dessa halvfärdiga byggen. Bottenvåningen är klar och där bor det folk. De har krukor med blomster framför ingången och tvätt som fladdrar på långa linor. Andra våningen har golv och tak men inga väggar.En bautahög av tegelstenar ligger uppstaplad i ett hörn. Tredje våningen har ingenting alls än så länge, färutom en gjuten trappa upp till en eventuell fjärde våning. På detta bygge har ingen varit sedan jag kom. Dock finns där tre tomma spiralsängar. Färdiga att vila i efter att man blivit trött på att gjuta och bygga. Det hela är spännande. Ska det bli fler våningar….?
Nå, i alla fall kom vi till den gamla delen av staden. Efter en liten promenad hittade vi ett litet kaffeställe under ett stort träd. Vi slog oss ner på var sin sten för att fika. Över stenarna låg tårtkartonglock för att skydda rumpan från mög. Det var ett höjdarställe.
En leende blåklädd inte alls mager kvinna bryggde kaffe i en kanna tillverkad av en plåtburk. Pipen var av en annan plåtburk för den hade ett annat tryck. Kaffekokeriet var en spännande procedur. På en kolgrill på marken stod en kanna kokande vatten. Intill stod glasburkar med olika kryddor och teer. Anatim, som kvinnan heter krossade kaffebönorna ihop med kardemumma, la allt i en sil som hon höll över plåtburkskannan. Sedan hällde hon kokande vatten i silen. Kaffet hällde hon i var sitt glas till Tore och mig. Jag ville ha mjölk, så i med två rågade skedar pulver. Sedan tog hon en stor rågad sked socker och ville hälla i kaffet men vi sa nej till det. Anatim frågade flera gånger om vi ändå inte skulle ha socker. Fler gäster kom och satte sig under trädet, Det blev riktigt roligt. Jag föll naturligtvis i stora känslor av tacksamhet att få uppleva ett kaffeställe som detta. I skuggan av ett stort träd medan solen stod i zenit. Det verkar den förresten göra hela tiden.
Vidare till den stora marknaden där folkmyllret var stort. Det kändes som om en stor visp rörde om i en gigantisk gryta där mämmiskor, bussar, åsnor, böneutropare och alla sorters varor blandades till en stor gröt. Jag tog några bilder och blev strängt tillrättavisad att det var förbjudet att fotografera. Resten av dagen gick åt till att leta reda på myndigheten som utfärdar tillstånd att fritt fotografera. Vi hittade inte denna myndighet, så jag får fortsätta fotografera med risk att bli åthutad. Just nu tycker jag att det var bra att jag glömde min stora kamera hemma. Det är mycket mer diskret med Tores lilla som ändå är hyfsad.
Under vår vandring hittade vi en databutik där vi köpte minneskort till Tores hyfsade kamera. Kamera är annars ingen stor produkt här. Vi har inte sett en enda kamerabutik trots att här finns all den teknik som överallt annars.
I morgon åker vi till pyramiderna i Meroe, tre timmars bilfärd mot norr. Där ska vi ta en tvådagars tur in i öknen med kameler och bo i tält två nätter. Spännande att se hur varmt det kan bli i ett tält i Sahara. Varen icke oroliga, vi har med oss en ledsagare som tar hand om oss. En himla massa vatten har vi också. Och apelsiner och mangofrukt.
Solen har gått ner för länge sedan. Det är mörkt ute för gatlyktorna står inte tätt.
I sovrummet har vi svalt, +25, så nu ska vi sova gott. I morgon blir det äventyr.