Med stigande intresse läser jag min bok om människans hjärna och hur vi lär oss. Hur vi på olika vis tar in nya kunskaper.
”Det finns mer än ett sätt att vara smart på och människors sätt att tillägna sig kunskap skiljer sig lika mycket som deras fingeravtryck.” står där på sidan 27.
För Sveriges del måste det vara runt 9 miljoner olika sätt. Då undrar jag helt logiskt, hur vår skola tar till vara på alla dem som har ett sätt att lära som avsevärt skiljer sig från det mest vanliga.
Hur får dessa elever tillgodosett sina ambitioner att lära sig. Om lärarna inte är öppna för allas olikhet, är det väl inte konstigt att det är så många som inte ens lärt sig stava när sommarlovet börjar. Än mindre vilket håll Oskarshamn ligger på kartan.
Om inlärningen skiljer sig från person till person som våra fingeravtryck, måste det föra med sig att vi är väldigt olika i många andra avseenden.
Varför är det så farligt då att ”bli utpekad”? Det verkar vara det värsta som kan hända människor i Sverige. Alla ska vara så lika att ingen ska kunna bli utpekad som varande annorlunda.
I den stora 9miljonersmassan ska ingen lysa. Eller också ska alla lysa lika mycket, vilket egentligen är det samma. Ingen ska kunna peka på sin granne och säga ”Titta där! en helt olik person, så kul!”
Det vore spännande att få höra argumenten till det farliga i att vara annorlunda.
Och varför är det alltid negativt att vara annorlunda?
Varför är det inte intressant att vara olika?
Varför kan vi inte vara nyfikna på varandras olikheter. Var vi har våra rötter. Vilket språk lärde jag mig när jag var barn, hur var det att gå i skolan i Finland, hur firar finnarna midsommar…etc.
Finnarna är annorlunda med midsommarfirandet. Sill och potatis kommer jag inte ihåg att vi åt. I Finland bygger man små brasor som tänds mot kvällningen och skickas ut på sjön. Bor det många runt sjön blir det många brasor på vattnet. Det känns som magi i midsommarnattens trolska ljus. När solen sjunkit långt ner bakom björkarna, dimslöjor börjat lyfta ur sjöns klara vatten, brasorna slocknat, när alla badat bastu och svalkat sig i böljan, då plockar man sju blommor, lägger under kudden. Drömmer sedan saliga drömmar om vackra män och kvinnor. Spännande. Magiskt. Vemodigt.
Det är den finska midsommaraftonen – mycket annorlunda än den svenska. Värd en jämförelse i nyfikenhet och utan värderingar. Värd en hel kvälls diskussion medan myggorna ylar kring öronen.
