Telefonen ringer mitt i min läckraste tugga på söndagsmiddagen.
Jag svarar alltid när det ringer. Om jag hittar telefonen – ibland är den inte möjlig att hitta trots att jag hör den.
Nå, i alla fall så ringde den och jag hittade den.
Hann knappt få luren inom hörhåll förrän en röst från Viasat, där vi är kunder, gratulerade oss för att ha blivit silverkunder. I och med det kunde vi prenumerera på jättemycket sport och jättemycket film helt gratis under xxx tid. Fördelen med detta var xxx och jag var bara att gratulera. Det enda jag behövde göra var att göra upp denna gratisaffär med knapparna på telefonen.
Häpen la jag på innan jag lyssnat färdigt. Jag kan faktiskt inte tänka mig att göra upp en affär med en telefon. Men eftersom denna försäljning finns antar jag att det är lönsamt. Det gör mig häpen.
Blir man lycklig för att ha blivit silverkund helt utan att ha velat bli det eller ens vetat om att chansen fanns.
Och vad innebär det att vara silverkund.
Vilka fördelar har jag som silverkund.
Inget av detta kan jag få reda på under detta samtal – om jag skulle vilja det.
Mitt i söndagsvinet, medan kärleken blommar mellan maken och mig kommer Viasat med sitt fantastiska bud som jag inte vill ha.
Det känns som ett överfall på en oskyddad själ.
Just nu känner jag oro för att ha tackat ja till något jag inte vill ha eftersom jag la på luren innan jag lyssnat färdigt. Vad gör jag då?
Kan jag inte helt själv få ta reda på vilka nivåer jag uppnått som kund och vilka förmåner jag kan tänkas att vilja sträva efter.
En mörk framtid tornar upp sig….
Kommer alla företag jag handlat hos trängas i mina telefoner helt oinbjudna. Med vilka medel ska jag behöva skydda mig och min domän så att jag i lugn och ro kan ägna mig åt kärlek, romantik och goda middagar med familj och vänner.
Det är dem jag vill ha, det är det jag väljer. Jag vill välja själv!
Jag vill bli lämnad ifred!
