Kära läsare,
Det är över en månad sedan vi båda hörde av oss.
Att lite andraa till våra försvar är, att vi båda, mest varit smått deppade över arbetsförhållandena på våra respektive jobb.
Nu har jag emellertid fått en ny chef, en storvuxen svart man från Burkina Faso. Han har stor erfarenhet från den här typen av arbete. Senast har han varit ”Head of ICT” för WFP i Liberia. Det känns som om vi är på samma våglängd. Klara direktiv och inkänning.
Sedan sist har vi firat midsommar här i ”svenskhuset”
Tillresande svenskar har haft med sig allt, man kan önska sig till ett midsommarfirande, utom stång, gräslök och gräddfil.
Vi var 13 personer. Förutom oss i huset boende, var det två från svenska ambassaden och två från Lundin Oil. På grund av hettan, satt vi inomhus i luftkonditionerat rum. Anna sände vackert vishäfte. Vi sjöng och skålade parallellt med allas Ert firande i Sverige.
Förutom denna höjdpunkt i vardagen, måste jag berätta om ett ovanligt utbildningsuppdrag jag har.
Försynt och med stort allvar i rösten, kom 40-årige Kamal, en av mina ”Radio Trainers” och frågade: ”Tore, kan du lära mig simma?”
”Men, har Du inte badat en massa i Nilen” svarade jag förvånat, eftersom han bor bara två km från den. ”Nej aldrig.”
”Det kan jag lära Dig på tre timmar”sa jag, kavat. Vi åkte en lördag till ”German Sudanese Club” där det finns ”swimming pools”, även en för barn. Innan, hade jag hittat bilder på internet, som beskriver simtagen och mailat honom.Vid poolen var många barn, flera av dem mycket simkunniga. Kamal var inte det minsta blyg och gav inte minsta uttryck för underlägsenhet inför barnen. De blev snabbt kompisar. De små, stolta över att få visa honom. Under många skratt och på lågt vatten övade vi simtagen och plaskade omkring i två timmar. Kamal blev så trött att vi fick avbryta. Flera gånger sa han under övningarna, att hit vill jag ta min lille son. Så fort han nu kommer tillbaka från två veckors uppdrag i Darfur, förtsätter utbildningen.
Sommarhälsningar
Tore
