Trist fråga, trista följder

Stora regndroppar faller genom luften. Landar nere vid björkens rötter. När jag går ut med bara axlar för att ta in tidningen, faller droppar på mig. De är svala, doftar vår och känns sköna på huden.

Jag kom att tänka på en vårnatt mycket tidigare i livet, då jag läste på internatskola i Åbo skärgård. Min heta, stora kärlek den våren hette Simo. Han var nästan tre år äldre än jag och skulle ta studenten till våren. Jag skulle aldrig älska någon annan.
Tjejerna och killarna hölls strängt isär på skolan, för att inte erotiska olyckor som vi var så beredda på, skulle drabba oss. Men en okysst tonåring med spända bröst och fantasin fulla av ännu inte upplevt, kan ingen hejda då den älskade väntar i en roddbåt vid bryggan. Med ljudlös försiktighet lyckades jag klättra ner genom fönstret på andra våningen denna natt, och osedd ta mig ner till bryggan. Månstrålarna strödde silver över vattnet medan Simo rodde över sundet till en liten ö alldeles nära. Skulle livet någonsin kunna bli mer spännande än denna månskenskväll. Jag skulle fylla sexton till hösten.
På stranden höll han min heta hand, stannade vid ett träd, lutade ryggen mot det och tog mitt ansikte mellan händerna. Jag var alldeles tyst, hjärtat slog våldsamt. Aldrig hade mina läppar mött en mans tidigare. Luften glödde av romantik och känslor som skulle fullbordas.
Och där på stranden, medan månen lyste upp guldet i mitt blonda hår, frågade Simo
”Får jag kyssa dig?” Med de orden slocknade min kärlek som om den aldrig funnits där.
Han hade mina darrande läppar alldeles intill sig och såg inte hur villig jag var.
”Nej!” svarade jag. Bara det korta ordet, ingen förklaring, bara det. Nej!
HERREGUD! en sådan fråga ställer man inte, man känner sig fram. Man känner i vibrationerna om man ska kyssa eller inte, faller i samma vibrationer och fullbordar hennes heta längtan. Hela universum håller ju andan i en stund då hon är femton år och ska bli kysst för första gången.
Vi rodde tillbaka i ljudet av årornas möte med vattnet.
Simo tappade sin snusnäsduk. Den doftade ljuvligt av något stort som jag ville men inte visste vad det var. Jag sov med den på kudden en vecka, torkade tårarna i den…. det är smärtsamt när kärleken slocknar med fyra korta ord utan att jag får veta hur det skulle kännas att bli kysst.

Det dröjde mer än ett år innan jag verkligen blev kysst, av en helt annan man.
Han hade en röd motorcykel och frågade inte.

Share on facebook
Share on twitter
Share on linkedin

Relaterade artiklar

Livscykeln
Admins

Frusna droppar

I morse vaknade jag av att hela rummet var fullt av morgon. Sängen kändes som paradiset, jag hörde att Tore bestyrde med frukostgröten. Han ska

Läs mer »

Livet och honungsbin

Vaknade till kristallklar morgon. Solen reste sig över horisonten, upp på en kall himmel och allting var klart. Utom mitt huvud förstås. Den tar tid

Läs mer »

Varför finns vi

Idag på vägen till jobbet yrde fasanerna ovanligt tätt kors och tvärs över vägen, rådjuren sprang i rad från vänster till höger och vägarbetsmaskinerna var

Läs mer »
Livscykeln
Admins

Kärlek

Sensommardagens ljus är mättad av hela sommarens lyster. Min stiliga man ligger utbredd i trädgårdssoffan med armen kastad över ryggstödskuddrna. Solen lyser på hans bruna

Läs mer »

Bloggare och kursledare

Anna & Tore
Gardelin

Pålstorpsvägen 17

260 23 Kågeröd

0708-650 433 eller 0725-673 832

Annas snabbfakta
  • Andnings- och samtalsterapeut
  • Ledarskap och kommunikation
  • Psykodrama
  • Guide
Tores snabbfakta
  • FN-tjänst
  • Räddningsverket
  • Nobels fredspris (1988)
Våra favoriter